Marianne hade aldrig riktigt varit på rätt plats rent professionellt. Hon gjorde stor skillnad vid vardag och vid arbete. Det var så det alltid hade varit och hon kunde avundas de som kände annorlunda. De som kände att jobbet blivit en del av dem som personer. Hon kunde inte förstå riktigt hur det gick till men accepterade att det såg ut så för henne. Sedan började hon arbeta på ett städföretag och allt ändrades.
Hon hade noll erfarenhet av både städ och städföretag. Visserligen hade rollen hon fått på företaget haft väldigt lite att göra med just städservice. Nej, HR kan man syssla med på alla möjliga företag – så även städföretag visade det sig. När hon accepterade jobberbjudan så hade hon inga särskilda tankar om branschen eller städföretaget hon hamnat på. Det var ett jobb som vilket som helst, tänkte hon. Men det skulle vara mycket mer än så.
Redan första veckan på städföretaget märkte hon att något var annorlunda i jämförelse med tidigare arbetsplatser. Folk ”såg varandra” – hur flummigt det än må låta. Det var ett vanligt kontor med ungefär lika många anställda som tidigare arbetsplatser. Men här möttes man på ett annat sätt. Det kändes, tyckte Marianne, som att man var en del av en andra familj. Hon blev snabbt en del av gänget och bjöds in av gruppen att delta i olika – mindre jobbfokuserade – aktiviteter som hände på företaget och på kontoret.
Gemenskapen var den första indikatorn till att hon hamnat på en bra och harmonisk arbetsplats. Men det skulle faktiskt bara bli bättre därifrån, och mycket tack vare hennes chef. Marianne skulle inte säga att hennes tidigare chefer förbisett hennes förmåga att manövrera HR-skeppet. Inte alls. Men detta var verkligen något annorlunda. Hon kände omedelbart en stor tillit från sin nya chef, Agnes. Det gjorde tydligt att Mariannes roll var väsentlig för företaget. Att hennes jobb skulle betyda mycket, väldigt mycket, för företaget framöver. Det är förstås sant att hennes position är viktigt – alldeles oavsett städföretag eller ej – men ingen hade riktigt sagt det så explicit förut. Detta kombinerades med en stor portion tillit som uppskattades rejält av Marianne.
Bara efter två veckor kändes det sådär som hon hört andra personer säga. Som att jobbet, i hennes fall på städföretag, kunde kännas som en del av hennes privatliv. Det var en fin känsla, minst sagt.